Så lägger du till jämnt fördelade knapphål i en virkad koftkant

Ta fram koftan, garnet till kanten, en lämplig virknål, avtagbara maskmarkörer, ett måttband och de knappar du ska använda. Du behöver också en nål samt garn eller tråd som passar för att sy fast knapparna.

Välj knappar innan du bestämmer hålens storlek. Knapphålets storlek måste provas i det avsedda maskmönstret: öppningen ska vara något mindre än knappens bredd, men ändå tillräckligt stor för att knappen ska kunna passera igenom. Vogue Knitting rekommenderar att du gör en provlapp om du byter storlek på knappen som anges i ett mönster. Se deras vägledning om knapphålsstorlek.

Om du följer ett koftmönster behåller du kantens bredd, hörnformning och startpunkt, såvida du inte medvetet anpassar dem. I Lion Brands Crochet Granny-Sampler Jacket virkas exempelvis en kant av fasta maskor, markerade öppningar görs med luftmaskor och överhoppade maskor, och därefter virkas fler varv. Hålen planeras in i kantens konstruktion. Läs Lion Brands originalmönster.

Virka det första kantvarvet innan du beräknar maskornas placering. Claire Montgomeries handledning för Stitch & Story förklarar att en kant behöver ett jämnt fördelat grundvarv. Längs varvändarna är ungefärliga riktmärken en maska per varv med fasta maskor, två per varv med stolpar eller tre över två varv med halvstolpar. Det här är utgångspunkter; följ koftans angivna maskantal om det finns ett. Se ”How to Crochet Neat Edging.”

Lägg framkanten plant och granska den innan du fortsätter. Som en praktisk kontroll kan en vågig kant tyda på att du bör prova med färre upplockade maskor; om kanten drar ihop sig kan du prova med fler. Gör om en kort bit och jämför innan du fortsätter längs hela framkanten.

Räkna maskorna längs den raka framkant där knapphålen ska placeras. Anteckna det antalet separat från eventuella maskor som fortsätter runt halsringningen eller nederkanten. Exemplet nedan utgår från en rak del utan ökningar eller minskningar.

Virka en liten provlapp med samma garn, virknål och virkfasthet som kanten. För att prova en öppning på två maskor virkar du några fasta maskor, gör två luftmaskor, hoppar över två maskor och fortsätter sedan med fasta maskor. På återvarvet virkar du en fast maska i var och en av de två luftmaskorna och fortsätter sedan varvet ut.

Att virka i de enskilda luftmaskorna är den finish som designern Linda Permann beskriver i Craftsys lektion om knappkanter; hon lyfter fram metoden som ett sätt att få en prydligare och stadigare öppning. Hennes metod använder lika många luftmaskor som överhoppade maskor. Se ”Crochet Buttonholes & Button Bands.”

För knappen genom den färdiga öppningen. Om du måste dra hårt provar du en större öppning; om knappen glider igenom lätt provar du en mindre. Ändra antalet luftmaskor och överhoppade maskor tillsammans. Ha den lyckade provlappen bredvid dig medan du virkar på koftan.

Två luftmaskor är bara ett exempel. Utgå inte från att det antalet alltid motsvarar en viss knappdiameter: det viktiga är öppningen som ditt garn och din virkfasthet ger.

Börja med att välja det första och sista knapphålets placering och lämna en bit hel maskyta mellan varje öppning och kantens ände. Mät mellan knapphålens mittpunkter och dela sedan avståndet med ett mindre än antalet knapphål. Fem knapphål ger till exempel fyra mellanrum. Vogue Knitting rekommenderar också att markera den första och sista placeringen innan de återstående markörerna fördelas. Se deras instruktioner för knapphålsavstånd.

För en exakt maskplan behöver du räkna med maskorna som öppningarna upptar. Beräkningen nedan är ett illustrativt hjälpmedel för planering, inte ett publicerat koftmönster. Beteckningar:

• N: totalt antal maskor längs den raka framkanten.
• H: antal knapphål, minst två.
• W: antal maskor som hoppas över för varje provat knapphål.
• A och B: hela maskor före det första knapphålet respektive efter det sista.

Beräkna antalet hela maskor som finns tillgängliga mellan knapphålen så här: N − A − B − (H × W). Dela resultatet med H − 1 för att få antalet hela maskor i varje mellanrum. På så sätt räknas öppningarnas bredd separat från avståndet mellan dem.

Genomräknat exempel: fem knapphål över 90 maskor

Anta att framkanten har 90 maskor, att ditt prov visar att knapphålen ska vara två maskor breda och att du väljer fyra hela maskor vid vardera änden:

90 − 4 − 4 − (5 × 2) = 72 hela maskor mellan knapphålen

72 ÷ 4 = 18 hela maskor per mellanrum

Numrerar du de befintliga maskorna från den ände där du börjar knapphålsvarvet får du följande plan:

Del	Befintliga maskpositioner	Åtgärd
Startmarginal	1–4	Fasta maskor
Knapphål 1	5–6	2 luftmaskor, hoppa över 2
Mellanrum 1	7–24	18 fasta maskor
Knapphål 2	25–26	2 luftmaskor, hoppa över 2
Mellanrum 2	27–44	18 fasta maskor
Knapphål 3	45–46	2 luftmaskor, hoppa över 2
Mellanrum 3	47–64	18 fasta maskor
Knapphål 4	65–66	2 luftmaskor, hoppa över 2
Mellanrum 4	67–84	18 fasta maskor
Knapphål 5	85–86	2 luftmaskor, hoppa över 2
Slutmarginal	87–90	Fasta maskor

Kontrollera att 8 marginalmaskor + 10 överhoppade maskpositioner + 72 maskor i mellanrummen = 90. Varje knapphål börjar 20 maskpositioner efter det föregående, så mittpunkterna hamnar jämnt.

Om beräkningen för mellanrummen ger en rest fördelar du extramaskorna mellan mellanrummen. Med 74 tillgängliga maskor och fyra mellanrum kan du till exempel virka mellanrum med 18, 19, 19 och 18 maskor. Om beräkningen ger negativa eller opraktiskt små mellanrum bör du ändra antalet knapphål eller marginalerna innan du virkar.

Sätt en markör i den första maskan som ska hoppas över för varje öppning. Det är en annan markering än mittpunkten för hålet, så använd samma metod varje gång. I exemplet med 90 maskor markerar du maskorna 5, 25, 45, 65 och 85. Kontrollera placeringen med koftan utlagd plant.

Virka varvet enligt exemplet:

1. Gör 1 luftmaska och vänd; vändluftmaskan räknas inte som en maska.
2. Virka en fast maska i var och en av de första fyra maskorna.
3. Gör 2 luftmaskor och hoppa över de två följande maskorna.
4. Virka en fast maska i de följande 18 maskorna, gör sedan 2 luftmaskor och hoppa över 2 maskor. Upprepa detta steg totalt fyra gånger.
5. Virka en fast maska i var och en av de sista fyra maskorna.

Du ska ha fem öppningar av luftmaskor, 80 fasta maskor och 10 luftmaskor som upptar de ursprungliga 90 maskpositionerna. Håll samma virkfasthet i luftmaskorna som i provet. Räkna knapphålen innan du vänder och kontrollera att alla markörer visar maskor som ska hoppas över.

Det här är en komplett instruktion för knapphålsvarvet i exemplet med 90 maskor. För en annan kofta byter du ut marginalerna, knapphålens bredd och mellanrummen mot dina beräknade mått.

Gör 1 luftmaska och vänd. Virka en fast maska i varje fast maska och en fast maska i varje enskild luftmaska längs varvet. I exemplet får varje brygga av två luftmaskor två fasta maskor, så att varvet åter får 90 fasta maskor.

Var särskilt uppmärksam på den första och sista maskan. Craft Yarn Councils instruktioner för fasta maskor använder en luftmaska för vändningen och virkar sedan i den första maskan och varje återstående maska, även den sista. Se ”Single Crochet.”

Ett alternativ är att virka de maskor som behövs runt luftmaskbryggan, i luftmaskbågen; Vogue Knitting visar den varianten. Välj den finish du provade och använd den konsekvent vid alla öppningar. Se instruktionerna för knapphål i två varv.

Virka de återstående vanliga kantvarv som koftmönstret anger och prova knapparna igen när kanten har nått sin färdiga bredd. Även i Lion Brands jackmönster följs knapphålsvarvet av fler varv med fasta maskor. Se hur kanten virkas.

Lägg de färdiga framkanterna mot varandra med den överlappning du tänkt dig. Använd varje färdigt hål för att markera motsvarande knappplacering på den motsatta kanten och kontrollera sedan alla placeringar innan du syr fast knapparna. Lämna tillräckligt med utrymme under de fastsydda knapparna för att kanten ska ligga slätt utan att rynkas; Linda Permanns lektion beskriver hur du kan använda en tillfällig distans under knappen medan du syr fast den. Se Craftsys vägledning om att fästa knappar.

Följ den här felsökningsordningen innan du fäster garnet på kanten:

• Maskantalet har ändrats: jämför antalet luftmaskor, överhoppade maskor och maskor som virkats i varje brygga. De ska stämma överens med den här metoden.
• Avståndet mellan hålen är ojämnt: kontrollera deras startpositioner och bredd mot din nedskrivna plan.
• En knapp passar inte: gå tillbaka till provlappen och ändra öppningen innan du gör om kanten.
• Öppningen känns lös: prova med färre luftmaskor och minska antalet överhoppade maskor lika mycket.
• Kanten vågar sig eller drar ihop sig: granska grundvarvet och knapphålsvarvet; rätta till den underliggande kanten innan du ändrar hålens placering.

Om du redan har virkat klart kanten utan hål repar du upp den till det avsedda knapphålsvarvet och bygger om därifrån. En kedjeögla längs ytterkanten är ett annat designalternativ: Permann beskriver öglor som görs på det sista varvet. Eftersom de öppningarna sitter i kanten bör du prova överlappningen innan du väljer den lösningen. Se hennes metod med kedjeöglor.

Avsluta med att kontrollera alla knäppningar med koftans framkanter riktade mot varandra. En provad öppningsstorlek, en nedskriven plan för fördelningen och ett oförändrat maskantal ger dig konkreta kontroller i varje steg och gör det lättare att upprepa samma prydliga knapphål längs hela kanten.

• Button Up — Vogue Knitting
• Crochet Buttonholes & Button Bands — Craftsy, Linda Permann
• Crochet Granny-Sampler Jacket, Item #20012A — Lion Brand Yarn
• How to Crochet Neat Edging — Stitch & Story, Claire Montgomerie
• Single Crochet — Craft Yarn Council