Så fäster du utbytbara omslag på en omvänd pianogångjärnsbindning utan lim

En omvänd pianogångjärnsbindning kopplar samman vikta sidsektioner, så kallade signaturer, med en dragspelsremsa. Dragspelsvecken träs genom slitsar i signaturerna; separata pappers- eller kartongremsor förs genom vecken för att hålla sidorna på plats. Alisa Golden visar den här konstruktionen i Instruktioner: En bokkonstruktion från Australien.

De invändiga fästremsorna och omslagsfästet fyller olika funktioner. Låt fästremsorna sitta kvar när du byter omslag; lossa bara den yttre fliken som sitter fast i omslaget. Den här bytesordningen följer av konstruktionen: du behöver inte ta isär sidsektionerna för att komma åt omslagslåset.

Använd två separata kartongomslag till det här projektet. Om en befintlig bok har limmade ytterflikar är utgångsläget annorlunda: instruktionerna nedan förutsätter att båda ändarna på dragspelsremsan är fria och tillräckligt långa för att bilda låsen. En kort eller redan fäst flik kräver en ändrad ryggkonstruktion innan metoden fungerar i praktiken.

Samla ihop det monterade textblocket, dess dragspelsrygg med fria ändflikar, två bitar omslagskartong, spillpapper, en blyertspenna, en linjal, ett falsben, dina vanliga verktyg för pappersskärning och en skärmatta. Goldens ursprungliga bindningsinstruktioner anger lätt till medeltjockt papper till dragspelsremsan och kraftigare papper eller kartong till fästremsorna; använd dessa materialval som utgångspunkt för en liten modell. Se hennes material- och monteringsinstruktioner.

Innan du skär till den dekorativa kartongen skriver du upp följande mått på ett arbetsblad:

Mått	Vad du ska anteckna
Det stängda textblockets storlek	Höjd och bredd på de monterade sidorna
Föreslagen omslagsstorlek	Vald höjd och bredd, inklusive eventuellt överhäng
Dragspelsremsans höjd	Måttet som avgör slitsarnas längd i omslaget
Tillgänglig längd på ändflikarna	Mät varje fri ände separat
Fästets placering	Avståndet från omslagets ryggkant till den första slitsen
Avstånd mellan slitsarna	Avståndet mellan de två parallella slitsarna

Välj omslagsmaterial genom att göra ett fästprov i det material du faktiskt ska använda. En pappersmodell visar hur fliken ska träs, men ett kartongprov visar om vecken och slitsarna passar till den valda tjockleken. Anteckna materialet tillsammans med måtten så att framtida ersättningsomslag får samma passform.

Planera ryggen innan du viker hela remsan. I Carol DuBoschs utdelningsblad om den platta australiska omvända pianogångjärnsbindningen beräknas den totala rygglängden genom att multiplicera antalet sidmoduler med bredden på ett helt dubbelveck och sedan lägga till två omslagsflikar. I hennes exempel med en kuvertbok används åtta dubbelveck på 1,5 tum, och 2 tum läggs till för de båda flikarna, vilket ger en remsa på 14 tum.

Exemplet visar hur måtten räknas ihop, men fliklängden där är inte en specifikation för omslagslåset som viks här. Beräkna den mittersta dragspelsdelen och de två fäständarna var för sig.

Som exempel kan en modell med tre signaturer tänkas använda ett dubbelveck som förbrukar 24 mm remslängd per signatur. Mittdelen behöver då 3 × 24 = 72 mm. Om en modell i full storlek visar att varje fäste behöver 50 mm blir summan 72 + 50 + 50 = 172 mm. Det här är exempelvärden, inte testade mått eller en universell skärmall.

Markera gränserna mellan mittdelen och de reserverade ändarna. Kontrollera beräkningen mot en pappersmodell innan du skär till den slutliga remsan. Då kan du justera konstruktionen: ändras omslagsfästet behöver du inte gissa hur mycket material själva dragspelsdelen förbrukar.

Använd samma orientering hela tiden: A är slitsen närmast ryggkanten; B ligger längre ut mot framkanten. Håll båda slitsarna parallella med ryggen och i linje med remsan.

1. Reservera dragspelsremsans ändpartier innan du viker mittdelen.
2. Placera omslaget och markera motsvarande slitsar A och B.
3. För den fria fliken över omslagets utsida, genom A till insidan och sedan genom B till utsidan.
4. Vik tillbaka den utstickande änden över bryggan mellan B och A.
5. Stoppa in spetsen i A. Snedskär sidkanterna på spetsen så att den blir lättare att föra in.
6. Upprepa för det andra omslaget och kontrollera orienteringen på dess in- och utsida.

Återvikningen måste passa avståndet mellan slitsarna. Byopia Press förklarar hur du förviker och placerar motsvarande slitsar, med foton som visar trädningen och det färdiga låset. Följ den ursprungliga arbetsgången när du gör det första provet.

Märk insidan på varje provomslag innan du trär fliken. När båda fästena fungerar överför du placeringarna till den slutliga kartongen, i stället för att mäta fram- och baksidan var för sig.

Använd följande felsökningsordning som en kontroll vid arbetsbordet, härledd från konstruktionen. Den hjälper dig att hitta vad som behöver justeras, men är ingen tabell med föreskrivna toleranser.

Det du ser	Kontrollera innan du ändrar något
Fliken går inte igenom	Jämför slitsens längd med remsans höjd och kontrollera att slitsen är helt genomskuren
Återvikningen bucklar sig	Jämför avståndet mellan vecken med avståndet mellan A och B
Spetsen får knappt fäste	Se över den reserverade ändlängden på provmodellen
Omslaget sitter snett	Kontrollera slitsarnas linjering och omslagets placering mot textblocket
Omslaget öppnas trögt	Kontrollera fästets placering både med boken öppen och stängd

Ändra ett mått i taget och markera ändringen på provet. Annars kan det vara svårt att veta vilken justering som gjorde att det andra försöket lyckades. Prova att öppna och stänga boken helt och ta sedan bort provomslaget och sätt tillbaka det innan du använder det dekorativa omslaget.

Kontrollera också bokens form som helhet. Byopia Press noterar att de invändiga flikarna kan göra ryggen på en bok med omvänd pianogångjärnsbindning tjockare än framkanten, särskilt i tjockare böcker. Ta hänsyn till den formen när du bedömer hur omslaget sitter; fästet kan inte ensamt jämna ut textblocket. Se En ny titt på den australiska omvända pianogångjärnsbindningen.

Gör momenten i omvänd ordning: pilla loss spetsen ur A, vik upp återvikningen, dra änden genom B och trä sedan ut den genom A. Stöd dragspelsänden medan du arbetar så att du ser vilket lager du lossar. Borttagningen görs alltså i omvänd ordning mot den dokumenterade trädningen.

Använd det borttagna omslaget som mall för placeringen endast om passformen var bra. Markera ersättningsomslagets insida, ryggkant och slitsarnas ändpunkter innan du skär. Om den nya kartongen har en annan tjocklek gör du ett nytt materialprov; identiska konturer garanterar inte identisk passform.

Spara den fungerande provmodellen och en kort anteckning med måtten bland dina bokbinderimaterial. Anteckna gärna omslagets mått, slitslängd, avstånd mellan slitsarna, fästets placering, fliklängd och material. Då blir det första fästet en mall som går att återskapa när du vill göra nya omslag.

Behåll samma fästgeometri medan du ändrar det synliga utseendet. Omslagets färg, tryckta motiv och yttre form kan variera, så länge fästet vid ryggen fortfarande passar de befintliga flikarna. Markera slitsarnas placering innan du lägger till dekoration, så att den flätade remsan blir en avsiktlig del av kompositionen.

Avsluta med att kontrollera båda omslagen tillsammans: kanterna ska sitta som avsett, spetsarna ska gå att komma åt och boken ska kunna öppnas genom sidsektionerna utan att låset dras ut. När provmallen klarar de kontrollerna har du en praktisk referens för att göra nya omslag när du vill ha en annan finish.

• Ett limfritt omslag för den australiska omvända pianogångjärnsbindningen — Byopia Press
• Instruktioner: En bokkonstruktion från Australien — Making Handmade Books
• Platt australisk omvänd pianogångjärnsbindning — Carol DuBosch, 2024, publicerat av Escribiente
• En ny titt på den australiska omvända pianogångjärnsbindningen — Byopia Press