Så styr du skillnaden mellan ackordljud vid nedåt- och uppåtslag
För att styra skillnaden mellan ackordljud vid nedåt- och uppåtslag på gitarr justerar du vilka strängar du träffar, hur plektrumet passerar över dem och vilka slag du betonar. Öva först båda riktningarna på samma lilla grupp strängar. Lägg sedan medvetet till fylligare nedåtgående slag och lättare uppåtgående slag.
Den här guiden vänder sig till gitarrister som kan greppa ett ackord men hör en oönskad förändring i volym, fyllighet eller tydlighet varje gång de byter riktning när de kompar. Övningarna nedan hjälper dig att identifiera den specifika skillnaden du hör och välja en justering som åtgärdar den.
Varför låter uppåt- och nedåtgående slag olika?
Ett nedåtgående slag går från bassträngarnas sida mot diskantsträngarnas sida; ett uppåtgående slag vänder på ordningen. Även när båda slagen omfattar samma strängar börjar tonerna i en annan följd. Du kan demonstrera detta direkt genom att långsamt svepa över ett ackord i båda riktningarna och lyssna efter den första tonen.
Vilka strängar du träffar skapar ytterligare en skillnad. Ett helt nedåtgående slag följt av ett uppåtgående slag över bara de tunnare strängarna ger två olika urval av toner. Yamahas nybörjarlektion i kompning lär ut metoden med helt nedåtgående slag och partiella uppåtgående slag för att skapa variation och hålla returslaget mindre. Yamaha: Gitarrkompmönster för nybörjare
När du övar kan du skilja på tre frågor: Är det ena hållet högre? Innehåller det mer bas? Låter anslaget mer abrupt eller utdraget? Det är användbara skillnader att uppmärksamma eftersom ett tystare slag fortfarande kan låta ljusare, och ett fylligare slag behöver inte nödvändigtvis ha ett högre anslag.
Bestäm om du vill ha balans eller avsiktlig kontrast
Välj ett mål innan du ändrar tekniken. För ett flytande komp kanske du vill ha ungefär samma volym i båda riktningarna, samtidigt som tonernas olika ordning bevaras. För en mer varierad rytm kanske du vill ha ett brett nedåtgående slag följt av ett litet, tydligt uppåtgående slag.
Använd den här beslutstabellen för att välja ditt första test. Det här är praktiska felsökningsförslag, inte fasta förklaringar som gäller för alla gitarrer eller spelare.
| Vad du hör | Första jämförelsen att prova | Vad du ska lyssna efter |
|---|---|---|
| Uppåtgående slag låter tunna | Spela i båda riktningarna på samma tre strängar | Minskar skillnaden när du träffar samma strängar? |
| Uppåtgående slag sticker ut volymmässigt | Håll stränggruppen oförändrad och spela uppåtgående slag tystare | Kan du balansera volymen utan att tappa toner? |
| Det ena hållet fastnar eller låter ojämnt | Prova en liten ändring av plektrumvinkeln | Passerar plektrumet smidigare över stränggruppen? |
| Alla slag låter alltför fylliga | Växla mellan ett helt och ett partiellt ackord | Skapar färre strängar det utrymme du vill ha? |
| Accenterna kommer för sent | Upprepa rytmen på dämpade strängar | Är timingen fortfarande ojämn utan ackordbyten? |
Ändra en variabel i taget. Om du ändrar strängurval, vinkel, volym och tempo samtidigt förlorar du jämförelsen som visar vilken justering som hjälpte.
Matcha strängurvalet innan du balanserar volymen
Börja med ett välbekant ackord och välj tre intilliggande strängar som ingår i det. Spela bara på den gruppen i båda riktningarna. Du kan till exempel använda de tre tunnaste strängarna i ett välbekant öppet ackord, förutsatt att varje ton klingar tydligt.
Spela fyra långsamma par med nedåt- och uppåtgående slag, pausa och upprepa. Använd samma plektrum och spelposition hela tiden. Ditt omedelbara mål är att höra tre toner i varje riktning, i stället för att låta det ena slaget omfatta fler strängar.
Jämför sedan med ackordets fullständiga avsedda strängurval. Följ ackordets grepp: Yamahas lektion skiljer mellan Em- och G-grepp på sex strängar, C- och Am-grepp på fem strängar och ett D-grepp på fyra strängar. Vilka strängar ett helt ackordsslag omfattar beror alltså på vilket ackord du spelar. Yamaha: Gitarrkompmönster för nybörjare
Om skillnaden blir mycket mindre med tre strängar bör du först se över strängurvalet. Om det ena hållet fortfarande låter märkbart högre med samma stränggrupp kan du gå vidare till anslag och plektrumkontakt. Den här jämförelsen är ett hjälpmedel för felsökning, inte ett bevis på att det bara finns en orsak.
Justera plektrumkontakten för en jämnare returrörelse
Det kan vara värt att testa plektrumvinkeln när det ena hållet låter klumpigt eller fastnar. Gitarrläraren Jo Bywater rekommenderar att låta plektrumvinkeln ändras med rörelseriktningen för att få mjukare kontakt med strängarna. Hon föreslår också att du provar tunnare och mer flexibla plektrum när du lär dig att kompa. Jo Bywater: Övningstips för bättre gitarrkomp
Gå tillbaka till din grupp med tre strängar. Gör ett nedåtgående och ett uppåtgående slag så långsamt att du märker var plektrumet möter motstånd. Prova en liten vinkeländring och upprepa sedan samma slagpar. Utgå från ljudet och hur jämnt slaget går; målet är inte att luta plektrumet mycket mer synligt.
Testa också hur långt plektrumet går in mellan strängarna. Börja med en ytlig rörelse med spetsen och jämför sedan med din vanliga kontakt. Behåll det sätt som gör att de valda tonerna klingar tydligt i båda riktningarna. Om den ytliga rörelsen missar toner, öka kontakten lite och försök igen.
Behåll ditt nuvarande plektrum under den första jämförelsen. Om du senare provar ett annat plektrum, upprepa med samma ackord, stränggrupp och tempo. Då får du en användbar jämförelse mellan plektrumen utan att blanda in flera teknikändringar.
Skilj rytmisk timing från ljudstyrka
Använd raka åttondelar i de här övningarna: räkna ”1 och 2 och 3 och 4 och”, med nedåtgående slag på siffrorna och uppåtgående slag på ”och”. Alfred Musics lektion om nedåt- och uppåtgående slag beskriver detta som en mjuk returrörelse, där uppåtslaget faller mellan de numrerade taktslagen. Alfred Music: Sound Innovations för grundläggande gitarrundervisning, exempel på lektioner
Börja vid ett vägledande tempo på 60 slag per minut, med ett klick för varje numrerat taktslag. Välj ett långsammare tempo vid behov. Det angivna talet är ett förslag att börja med; rätt tempo är det där du kan höra och upprepa den avsedda skillnaden.
Spela först alla slag med ungefär samma måttliga volym. Upprepa sedan med tystare uppåtgående slag, men behåll dem halvvägs mellan de nedåtgående slagen. Lyssna särskilt efter om ett uppåtgående slag blir sent när du försöker spela det svagare.
Vänd slutligen på betoningen: gör de uppåtgående slagen tydligare och de nedåtgående tystare. Övningen testar om du kan välja vilket håll som låter starkast. Håll stränggruppen oförändrad så att kontrasten främst kommer från ditt anslag.
Använd en övning i tre omgångar för att styra skillnaden
Följande sekvens är en egen övningsrutin som bygger på principerna ovan, vilka stöds av källorna. Tempot och antalet repetitioner är föreslagna övningsinställningar, inte uppmätta prestationsstandarder.
Omgång 1: Skapa en jämn rytmisk referens
Dämpa strängarna lätt med grepphanden utan att trycka ner dem mot banden. Bywater rekommenderar övning på dämpade strängar för att isolera rytmen i kompslagen innan ackorden läggs till. Jo Bywater: Övningstips för bättre gitarrkomp
Spela fyra takter med kontinuerliga åttondelar i nedåt- och uppåtrörelse. Lyssna efter jämnt fördelade ljud och en oavbruten returrörelse. Upprepa en gång med en avsiktlig accent på det nedåtgående slaget och sedan en gång med accent på det uppåtgående. Om pulsen förändras när accenten flyttas, stanna kvar i den här omgången innan du lägger till ett klingande ackord.
Omgång 2: Balansera ett klingande ackord
Greppa ett välbekant ackord och spela fyra takter på samma grupp med tre strängar i båda riktningarna. Sikta på jämförbar volym. Kontrollera tonerna var för sig om något låter otydligt; en ton som inte klingar i någon av riktningarna behöver åtgärdas innan du kan använda den för att jämföra slagen.
Spela in ett kort försök om det passar. Välj bara en sak att lägga märke till när du lyssnar: uppåtgående slag låter högre, nedåtgående slag omfattar fler strängar eller mellanrummen är ojämna. Justera den egenskapen och spela in ett nytt försök med samma inställningar.
Omgång 3: Skapa en avsiktlig skillnad i fyllighet
Utöka det nedåtgående slaget till ackordets avsedda strängurval samtidigt som du håller det uppåtgående slaget till de tre valda strängarna. Upprepa i fyra takter. Här tillämpar du Yamahas metod med fylligare nedåtgående slag och mindre uppåtgående slag, men din uppgift är specifik: avgör hur stor skillnad som passar till kompet. Yamaha: Gitarrkompmönster för nybörjare
Avsluta genom att återgå till nedåt- och uppåtgående slag över samma tre strängar. När du växlar mellan samma strängurval och avsiktligt olika strängurval får du ett konkret sätt att testa kontrollen: kan du skapa båda ljuden när du själv väljer det?
Överför ljudet till ackordbyten
När skillnaden är avsiktlig på ett ackord kan du växla mellan två välbekanta ackord och hålla vart och ett i en hel takt. Börja med kontinuerliga åttondelar. Håll fast vid samma mål hela tiden: balanserade slag, tystare uppåtgående slag eller fylligare nedåtgående slag.
Kontrollera start- och slutsträngarna igen när du byter ackord. En slagbana som passar ett grepp kan träffa en oönskad sträng i nästa. Sakta ner så att du kan höra det nya ackordets första slag och det återvändande uppåtgående slaget var för sig.
Använd sedan metoden på ett kort stycke som du redan spelar. Bestäm vilka slag som ska framhävas och vilka som ska vara lättare. Se dessa val som en del av styckets arrangemang, i stället för att anta att varje nedåtgående slag måste betonas på samma sätt.
Målet är att kunna göra ett musikaliskt val som går att upprepa. Du ska kunna spela i båda riktningarna med balanserad volym, välja en mindre grupp strängar för ett lättare svar och placera en accent där rytmen kräver det. Bedöm varje justering efter ljudet du eftersträvade och det ljud du kan frambringa konsekvent.