Så gör du en egen form och däckel med nät som ger finare ark

Formen är ramen med nät: pappersmassan lägger sig på nätet medan vattnet rinner igenom. Däckeln är en andra, öppen ram som placeras ovanpå och håller kvar massan vid arkets kanter. Ett nät med mindre öppningar kan hålla kvar mer småmaterial, men långsammare avrinning kan göra det svårare att forma ett jämnt ark. Resultatet beror också på pappersmassan och mängden fibrer som läggs på. En guide till papperstillverkning beskriver hur arkets tjocklek kan ändras genom att justera mängden pappersmassa, snarare än enbart genom att byta nät. A.M.M. Murugappa Chettiar Research Centre, Ecofriendly Handmade Paper Making

I det här projektet betyder ”finare” ett jämnare ark med färre synliga hål där fibrer har passerat genom ett alltför glest nät. Ett finare nät kan inte omvandla grov pappersmassa till finmalda fibrer, och det finns inget nät som passar bäst för alla typer av pappersmassa. Se valet av nät som en avvägning mellan hur mycket fibrer som hålls kvar, avrinningen och vilka fibrer du planerar att använda.

Börja med ett slitstarkt syntetnät som säljs för siktning eller papperstillverkning. En särskild nybörjarguide använder finmaskigt fönsternät ovanpå ett grövre stöd av metallnät; en annan resurs om papperstillverkning anger nylonnät med 50 öppningar per tum för sin form och däckel. Det här är exempel, inte universella specifikationer: material och nätöppningar varierar, och den senare källan beskriver en viss konstruktion snarare än jämför olika näts egenskaper. Hand Papermaking, Constructing a Basic Mould and Deckle, A.M.M. Research Centre

Om möjligt kan du testa en liten bit av det tänkta nätet med den blöta pappersmassa du faktiskt ska använda. Håll eller fäst nätet över en behållare, bred ut lite massa på det och se om vattnet rinner igenom medan fibermattan stannar ovanpå. Jämför två alternativ under samma förhållanden. Välj det nät som håller kvar massan och släpper igenom vattnet tillräckligt jämnt för att du ska kunna fördela massan. Det här är ett praktiskt test, inte en standardiserad klassning av nät.

Mycket tunt tyg, som tyll, kan läggas ovanpå ett starkare och grövre nylonnät som stöd, men extra lager kan göra avrinningen långsammare. En gör-det-själv-guide om papperstillverkning beskriver hur man använder den kombinationen, men visar inte att tyll eller nät i flera lager passar bäst för all pappersmassa. Joyberry Studios, How to Make a DIY Mold and Deckle

Du behöver två liknande, stabila ramar, finmaskigt nät, ett grövre stödnät om det finare lagret behöver stöd, en häftpistol och häftklamrar, sax eller skärverktyg som passar nätet samt tejp för att täcka kapade kanter. Välj en liten ram till det första bygget: ett större nät utan stöd kan säcka. Paperslurry påpekar att formar som är större än ungefär 8 × 10 tum kan behöva extra stöd; det är en praktisk rekommendation för en viss gör-det-själv-konstruktion, inte en fast storleksgräns. Paperslurry, Make a Mould and Deckle for Handmade Paper—Cheap, Quick & Dirty

Använd ramar med plana sidor som kan ligga tätt mot varandra. Den inre öppningen bestämmer arkets ungefärliga mått. Om ramarna är av trä och ska bli våta upprepade gånger kan du försegla dem för att minska vattenpåverkan. Låt eventuell ytbehandling torka helt före användning. Hand Papermaking rekommenderar att trästommar skyddas med polyuretan och att varje lager får torka. Följ produktens anvisningar och håll den behandlade ytan borta från pappersmassan tills ytbehandlingen har härdat helt. Hand Papermaking

1. Lägg undan den ena ramen, som ska bli däckeln. På den andra identifierar du den planaste sidan; nätet ska sitta på den sidan så att däckeln kan ligga tätt mot det.
2. Klipp till nätet så att det är större än öppningen och har tillräckligt mycket överskott för att du ska kunna greppa det och fästa det runt ramen. Om du använder ett stödlager placerar du det grövre nätet mot ramen och det finare nätet ovanpå, där pappersmassan ska ligga.
3. Sätt en häftklammer mitt på varje sida. Dra nätet jämnt och arbeta sedan från mitten mot hörnen genom att växla mellan sidorna. Undvik veck och partier som är för hårt spända och därmed förvränger väven. Nätet ska vara spänt, men inte så hårt att det deformeras. Både Hand Papermaking och Paperslurry beskriver hur man placerar häftklamrar i mitten och arbetar utåt medan nätet hålls spänt. Hand Papermaking, Paperslurry
4. Klipp bort överflödigt material. Täck vassa kapade kanter och ändarna på häftklamrarna med tejp, men se till att tejpen inte sticker in i öppningen; ett hinder där kan påverka arkets kant. Kontrollera att inga trådändar eller stickor sticker ut innan du hanterar ramen.

Placera den öppna ramen ovanpå ramen med nät. De ska ligga jämnt mot varandra runt öppningen utan att vicka eller lämna tydliga glipor. Om passformen är dålig kan pappersmassa läcka ut mellan ramarna och ge fransiga kanter. Självhäftande tätningslist av skum på däckelns kontaktyta är ett gör-det-själv-alternativ som kan ge en tätare passform, men det höjer däckeln något och förändrar arkets kantprofil. Paperslurry

Titta längs med nätet i ögonhöjd. Om det buktar i mitten kan du spänna det på nytt eller lägga ett styvt stöd under det. För större ramar föreslår Hand Papermaking ett plastgaller av äggkartongstyp under nätet; rätt lösning beror på ramens storlek och styvhet. Hand Papermaking

Blöt formen innan du formar ett ark och gör sedan ett litet provark med välblandad pappersmassa. Håll ihop formen och däckeln när du lyfter; låt vattnet rinna av och titta på både arket och nätet. Om fibrer passerar igenom kontrollerar du att nätet är helt och att öppningarna passar pappersmassan. Om vattnet rinner extremt långsamt eller massan samlas i ojämna pölar kan du prova ett grövre nät eller färre lager och kontrollera att massan är välfördelad i stället för klumpig. Det här är slutsatser som kan dras av nätets två funktioner: att hålla kvar fibrer och släppa igenom vatten. Källorna beskriver nätval och avrinning, men föreskriver inte en enda lösning som passar all pappersmassa.

Om arket formas jämnt men blir för tjockt använder du mindre pappersmassa i karet eller skopan. Om det blir tunt eller svagt kan du prova med lite mer massa och hålla skopans rörelse jämn. Forskningscentrets guide anger specifikt mängden pappersmassa som ett sätt att justera tjockleken. Ändra en sak i taget och jämför provarken så att du kan avgöra om skillnaden beror på nätet, pappersmassan eller formningstekniken. A.M.M. Murugappa Chettiar Research Centre

För små projekt med återvunnet papper är ett spänt, finmaskigt nät på en ram med stöd en enkel utgångspunkt. Om ett test visar att användbara fibrer passerar igenom kan du prova ett finare nät; om vattnet knappt rinner av kan du byta till ett grövre nät eller ta bort ett lager. Se till att däckeln passar formen och kontrollera nätet mellan arbetspassen för revor eller lösa häftklamrar. En lyckad konstruktion är den som håller kvar den pappersmassa du valt, släpper igenom vattnet i lagom takt och håller sig tillräckligt plan för att forma jämna ark om och om igen.

• Mary Tasillo, “Constructing a Basic Mould and Deckle,” Hand Papermaking
• “Ecofriendly Handmade Paper Making,” A.M.M. Murugappa Chettiar Research Centre
• “Make a Mould and Deckle for Handmade Paper—Cheap, Quick & Dirty,” Paperslurry
• “How to Make a DIY Mold and Deckle,” Joyberry Studios