Läs ett facklitterärt kapitel med en fråga och en dokumentation av belägg

Fastställ exakt källa, utgåva eller URL, kapiteltitel och sid- eller avsnittsgräns. Skriv en fråga som det valda kapitlet rimligen kan besvara, till exempel hur en författare förklarar en process, skiljer mellan två idéer eller stöder en slutsats. Fråga inte om hela ämnesområdet, författarens samlade världsbild eller fakta som hör till senare kapitel. Anteckna varför svaret är viktigt för din aktuella läsuppgift. Open Universitys syftesstyrda arbetssätt stöder att man anger ett skäl före den detaljerade läsningen. Om kapitlet inte kan besvara frågan efter en snabb kontroll av innehållsförteckningen, omformulera frågan eller välj ett annat kapitel innan du börjar anteckna.

Läs titeln, inledningen, rubrikerna, underrubrikerna, bildtexterna, sammanfattningen och andra synliga strukturmarkörer utan att ännu plocka ut varje påstående. Cornell inkluderar ett översiktssteg för att identifiera upplägget och skapa förväntningar. Gör om varje huvudrubrik till en kort fråga som kan hjälpa dig att besvara den uttalade frågan. Begränsa listan till rubriker som faktiskt finns och behåll deras ordning. Dra inte slutsatser om argumentet enbart utifrån typografin och kopiera inte hela innehållsförteckningen. Markera okända termer för senare, men avbryt inte översikten för att söka efter dem någon annanstans. Resultatet är en väg genom kapitlet, inte en förutsägelse som måste försvaras när texten ändrar din uppfattning.

Skriv efter varje huvudavsnitt en mening om vad avsnittet bidrar med i förhållande till din fråga. Lägg till det starkaste stödjande belägg du kan hänvisa till och en exakt plats: sida, rubrik, stycke, figur eller stabil länk till en anteckning. Skilj författarens påstående från ett exempel och från din egen kommentar. Citera bara en kort fras när själva formuleringen är viktig; parafrasera annars och kontrollera att betydelsen fortfarande stämmer. Open University uppmuntrar aktivt engagemang och användbara anteckningar, medan Zotero visar hur markeringar kan behålla länkar till sidor och källor. Om ett avsnitt inte bidrar, skriv ”inget direkt bidrag” i stället för att hitta på en relevans.

Innan du går igenom dina anteckningar, lista termer, övergångar eller påståenden som du inte kunde förklara utifrån kapitlet. Skilj mellan tre typer: formuleringar du inte förstod, belägg du inte kunde hitta och en fråga som kapitlet uttryckligen lämnar utanför sitt omfång. Försök inte reda ut detta med minnet eller genom en orelaterad sökning än. Länka varje osäkerhet till sidan eller rubriken som gav upphov till den. Då försvinner inte osäkerheten i självsäker prosa, och externt material misstas inte för kapitlets ståndpunkt. Om en term definieras någon annanstans i samma kapitel, gå tillbaka till den platsen och uppdatera anteckningen i stället för att i tysthet radera den tidigare förvirringen.

Stäng kapitlet och anteckningarna och besvara den ursprungliga frågan i ett kort stycke med egna ord. Det här steget kontrollerar vilken koppling du kan återskapa, inte hur många fraser du kan återge. Öppna dokumentationen igen och markera varje påstående i svaret som har en motsvarande anteckning om ett avsnitt och en angiven plats. Ta bort eller nyansera påståenden som saknar stöd. Lägg inte till nya fakta bara för att de låter bekanta. Cornells repetitionssteg stöder en återgång till materialet, men den här granskningen är avgränsad till den uttalade frågan. Slutsvaret kan vara ofullständigt om kapitlet är det; korrekthet och tydliga begränsningar är mer användbara än påtvingad fullständighet.

Spara källans identitet, frågan, frågorna utifrån rubrikerna, beläggen från avsnitten, det reviderade svaret och listan över olösta frågor tillsammans. Ge varje olöst punkt en utgång: läs om på en angiven plats, konsultera en citerad källa, ställ en specifik fråga eller lämna den utanför detta kapitel. Skapa inte ett nytt system med taggar, sätt inget betyg på kapitlet och planera inte in oändliga omläsningar. Dokumentationen är komplett när någon annan kan se vad du frågade, vad kapitlet bidrog med, var stödet finns och vad som fortfarande är okänt. Om du senare läser ett annat kapitel, skapa en separat dokumentation och länka till den bara om den direkt förändrar svaret. Den här avgränsningen bevarar källhänvisningarna och gör det lättare att hitta anteckningarna från en enskild lässession.