Börja läsa Odysséen med en plan för 24 sånger och ett översättningskort

Skriv av översättarens exakta namn, titel, förlag eller digital värd, publiceringsår, uppgift om utgåvan, format och beständiga webbadress eller biblioteksidentifierare. Om boken har en redaktör eller bearbetare ska den rollen antecknas separat, i stället för att personen räknas som översättare. Notera hur utgåvan stavar återkommande grekiska namn och om den använder ”Book”, ”Scroll” eller någon annan benämning på avsnitten. Ändra inte stavningen utifrån en annan guide. Ett årtal som 1900 identifierar en viss publicering av en översättning, inte åldern på den homeriska diktningen, och det avgör inte vilka rättigheter som gäller på alla platser. När du läser en tryckt bok kan du fotografera eller skriva av titelbladet och copyright-sidan för eget bruk. Kortet är komplett först när du kan hitta samma version igen utan att behöva förlita dig på omslagsbilden.

Skapa en lista numrerad från 1 till 24 innan du börjar läsa, i linje med Projekt Gutenbergs ljudindex med sångerna 01–24. Byt inte namn på dessa enheter till kapitel om din utgåva kallar dem sånger eller rullar. Dela upp dem i kortare pass utifrån den tid du faktiskt har, men slå aldrig ihop eller numrera om originalindelningen. En praktisk första genomläsning kan omfatta en till tre sånger per pass. Bestäm nästa pass först när du har sett hur många sidor utgåvan har och hur tätt kommentarerna förekommer. Anteckna start- och slutpunkt med sångnummer och sida, rad eller digital positionsangivelse. Planen är avsiktligt ingen sammanfattning av handlingen: varje tomt nummer är en inbjudan att läsa, inte en ruta som fyllts i med senare händelser.

Använd en enkel kod i marginalen för pågående berättande, inbäddad återberättelse, direkt tal, sång eller okänd röst. Anpassa beteckningarna efter hur din utgåva faktiskt presenterar texten. När en person återger en händelse ska du skriva vem som berättar och i vilken sång återberättandet sker. Flytta inte i tysthet den återberättade händelsen till berättelsens nutid. Gör en ny rad när texten byter plats eller lyssnarskara. Det är mer användbart än att försöka skapa en fullständig kronologi vid första genomläsningen. Om du är osäker på vem som talar ska du markera en fråga i stället för att hämta svaret ur en annan översättnings noter. Avsluta varje sång med en kort anteckning om hur berättarperspektivet har förändrats och vilken fråga du tar med dig vidare, utan att förutsäga nästa sång.

Lägg till ett namn först när det förekommer i din version. Skriv av stavningen och ange sången där det först förekommer, rollen så som du känner till den då och eventuella alternativa former som uttryckligen anges i samma utgåva. Håll isär personer, platser, folk och gudomliga gestalter så att namn som liknar varandra inte av misstag blir samma person. Hämta inte en standardiserad stavning från en webbplats, ett skolmaterial eller en annan översättare bara för att den känns mer bekant. Om du använder en ordlista i samma volym ska du anteckna att uppgiften kommer från det redaktionella materialet och inte från den aktuella passagen i dikten. Med registret kan du göra jämförelser i efterhand: om en annan utgåva använder en annan form kan du jämföra korten utan att skriva om beläggen i ditt första.

En ljudinspelning kan hjälpa dig att hålla takten, men det räcker inte att bara kontrollera att titeln är densamma. Jämför översättaren och, när uppgiften finns, även redaktören eller bearbetningen med informationen på ditt översättningskort. Projekt Gutenbergs ljudindex anger uttryckligen Samuel Butler och innehåller separata filer och speltider för sångerna 01–24. Därmed går det att kontrollera indelningen. Om du läser en annan översättning ska du behandla ljudet som en separat utgåva och inte använda dess ordalydelse, radbrytningar eller namnformer för att rätta din text. Du kan ändå lyssna separat, men för separata anteckningar. Före varje pass ska du stämma av sångnumret och de inledande orden i det material du har rätt att använda. Avsluta sedan vid samma sånggräns i stället för att anta att filens längd motsvarar hur långt du har kommit i läsningen.

Besvara fem frågor efter varje läspass. Kommer alla anteckningar från utgåvan på översättningskortet? Anger varje anteckning om en händelse sång och berättarlager? Är återberättade händelser fortfarande knutna till sin talare? Stavas namnen som i den här utgåvan? Har ljudmaterial eller kommentarer utifrån tillfört information som du ännu inte har stött på? Flytta alla anteckningar som blandar versioner eller går utanför den lästa sången till en separat karantänsida, inte till läsloggen. Välj sedan nästa en till tre sånger utifrån hur mycket tid du har och hur tätt materialet du just läst var. Efter sång 24 ska du spara kortet och registret när du börjar använda en annan översättning. Då kan du jämföra versionerna på ett meningsfullt sätt eftersom var och en går att identifiera. Målet är uppmärksam läsning, inte en offentlig rangordning eller ett löfte om att en viss plan garanterar förståelse.