Skilj mellan förmågeforskning och utbildningsteori

I ramverket för flytande och kristalliserad intelligens syftar flytande intelligens (Gf) i bred bemärkelse på förmågan att resonera kring obekanta problem, särskilt när lösningen inte helt enkelt kan hämtas ur tidigare inlärning. Kristalliserad intelligens (Gc) syftar i bred bemärkelse på kunskaper och färdigheter som förvärvats genom lärande och erfarenhet, till exempel ordförråd eller ämneskunskap. Begreppen förknippas med Raymond Cattells arbete och utvecklades vidare av John Horn. En historisk redogörelse för ramverkets ursprung och Donald Hebbs och Cattells olika bidrag finns i Browns forskningsartikel i Frontiers in Human Neuroscience.

Distinktionen är användbar eftersom den skiljer mellan två delar som ofta samverkar. Att lösa ett obekant pussel kan kräva resonemang, men också inlärda konventioner för hur instruktionerna ska läsas. Att förklara ett välbekant begrepp bygger på lagrad kunskap, samtidigt som personen behöver organisera och tillämpa den. Etiketterna beskriver breda förmågemönster; de är inte namn på två isolerade mentala lådor, och verkliga uppgifter beror sällan på bara den ena.

Psykometriska forskare studerar sådana konstruktioner genom att undersöka hur prestationer på olika uppgifter hänger samman och genom att testa om föreslagna förmågestrukturer stämmer överens med observerade data. Ramverket för flytande och kristalliserad intelligens hör till denna mätinriktade tradition. Det innebär inte att varje test mäter en renodlad förmåga eller att ett resultat fångar allt som är relevant för lärande. Det innebär att påståendena formuleras som hypoteser om förmågor som kan operationaliseras och utvärderas med hjälp av belägg.

Howard Gardner föreslog att mänskliga förmågor bör förstås genom flera relativt åtskilda former av intelligens, snarare än enbart genom en allmän förmåga. Hans exempel omfattar språklig, logisk-matematisk, musikalisk, spatial, kroppslig-kinestetisk, mellanmänsklig, intrapersonell och naturalistisk intelligens. Gardner utvecklade förslaget som en utmaning mot snäva synsätt på intelligens och som ett sätt att uppmärksamma människors olika styrkor. Översikten från Harvard Project Zero ger institutionell bakgrund till förslaget och dess användning inom utbildning.

Ramverkets attraktionskraft inom utbildning är tydlig: en elev kan visa förståelse på mer än ett sätt. En lektion kan innefatta att tala, rita, bygga, samarbeta eller observera mönster i naturen. Lärare kan använda den bredden för att göra idéer tillgängliga och bjuda in till olika sorters deltagande. Det är praktiska undervisningsval; de visar inte att varje aktivitet motsvarar en separat, validerad intelligens i psykometrisk mening.

Denna distinktion är viktig eftersom ett pedagogiskt ramverk och en mätteori gör olika slags påståenden. Flytande och kristalliserade förmågor är konstruktioner som undersöks genom mönster i testresultat och psykometriska modeller. Gardners kategorier har inflytande på pedagogiskt tänkande, men det är omdiskuterat att behandla dem alla som åtskilda, mätbara mentala förmågor. En klassrumsaktivitet med musik eller gruppdiskussion bevisar inte i sig att musikalisk eller mellanmänsklig intelligens är en fristående psykologisk förmåga. Gardners ramverk kan vägleda lektionsplaneringen utan att fungera som ett vetenskapligt klassificeringssystem för att kategorisera elever.

Tänk dig någon som lär sig en väg genom ett obekant bostadsområde. Till en början lägger personen märke till landmärken, jämför svängar med en karta och försöker förstå hur gatorna hänger ihop. Den problemlösningen i en ny situation är ett användbart vardagsexempel på flytande resonemang. Efter att ha cyklat sträckan flera gånger minns personen svängarna och lär sig vilka landmärken som visar att en korsning närmar sig. Den kunskap som byggs upp illustrerar kristalliserat lärande.

En lärare eller vän kan hjälpa den som lär sig på flera sätt: förklara vägen med ord, rita en skiss, cykla bredvid eller be personen beskriva landmärkena. Gardners förslag uppmuntrar oss att se att detta är olika sätt att närma sig uppgiften. Men exemplet visar inte att personen har en fast ”spatial intelligens” eller att varje undervisningsmetod fungerar bäst för en viss intelligenstyp. Det illustrerar olika stöd, inte en uppmätt profil. Exemplet är illustrativt, inte ett forskningsresultat om en enskild persons förmågor.

När du stöter på en intelligensetikett kan du fråga vilken typ av påstående som görs. Om frågan gäller prestation på resonemangs- eller kunskapsuppgifter kan du fråga hur förmågan definierades och mättes. Om frågan gäller lektionsplanering kan du fråga om olika sätt att ta till sig eller uttrycka en idé kan hjälpa eleverna att engagera sig. Den första är en mätfråga; den andra gäller undervisningsdesign. Det ena ramverket bör inte automatiskt behandlas som belägg för det andra.

En användbar ordningsföljd för en lärandeuppgift är:

Det här tillvägagångssättet gör ramverken användbara och tar samtidigt hänsyn till deras olika syften. Flytande och kristalliserade förmågor hjälper till att beskriva breda aspekter av resonemang och inlärd kunskap. Multipla intelligenser erbjuder ett pedagogiskt perspektiv på olika mänskliga förmågor och sätt att närma sig lärande. Inget av begreppssystemen bör användas för att rangordna människor eller grupper eller för att göra en tillfällig prestation till en fast etikett.

När människor frågar om olika typer av intelligens kan de vilja veta antingen hur psykologer beskriver mätbara förmågor eller hur pedagoger kan uppmärksamma olika styrkor. Flytande och kristalliserad intelligens berör den första frågan inom en forskningstradition som handlar om förmågestruktur och bedömning. Gardners förslag berör den andra med en bredare uppsättning kategorier som har pedagogiskt inflytande, men som fortfarande är omdiskuterade som åtskilda psykometriska konstruktioner. Om man håller skillnaden tydlig blir det lättare att tala precist om lärande och välja stöd utan att reducera en person till en etikett.

Det ursprungliga exemplet med cykelvägen skiljer mellan nytt resonemang, förvärvad kunskap och olika former av undervisningsstöd. De angivna källorna stöder de nämnda begreppen eller den citerade vägledningen; exemplen och övningarna är ursprungliga redaktionella tillämpningar.