Så avgör du ett ackords omvändning när en tidigare baston fortfarande klingar

Basen är den lägsta stämman i hela klangbilden, oavsett vilken hand eller vilket instrument som spelar den. För treklanger innebär grundtonen i basen grundläge, tersen första omvändning och kvinten andra omvändning. Septimackord har också en tredje omvändning, med ackordets septima i basen. Grundtonen förblir densamma genom dessa förändringar. Open Music Theory: Omvändning

Anta till exempel att ett lågt C fortsätter att klinga under E–G–C som spelas högre upp. Om harmonin är C-dur står hela ackordet i grundläge. Om man bara granskar E–G–C beskriver man endast den övre delen. På samma sätt ger ett uthållet lågt E under en C-durtreklang första omvändning, förutsatt att E fortfarande är den lägsta tonen och fungerar som en ackordston. Detta är tillämpningar av omvändningsregeln, inte utdrag ur ett visst musikstycke.

Välj det exakta taktslaget eller den underavdelning du vill analysera. Gör en kort tidslinje med tre poster: toner som fortsätter in i det ögonblicket, toner som börjar klinga då och toner som slutar klinga då. Ta med alla relevanta stämmor. Då undviker du att automatiskt anta att det senaste anslaget är basen.

På piano behöver man skilja mellan tangenter som har släppts och toner som fortfarande klingar. Yamaha förklarar att sustainpedalen lyfter dämparna, så att strängarna fortsätter vibrera efter att tangenterna släppts. En tidigare baston kan därför fortfarande höras under ett nyspelat ackord även när spelarens hand har flyttat sig. Yamaha: Hur fungerar ett piano?

När du arbetar utifrån noter ska du anteckna skrivna notvärden, bindebågar och pedalmarkeringar var för sig. När du arbetar utifrån en inspelning ska du lyssna genom övergången i stället för att bara bedöma det nya anslaget. Skilj i analysen mellan en tydligt uthållen basstämma och en svag restklang. Om inspelningen inte gör den skillnaden tydlig ska du ange osäkerheten i stället för att hitta på en exakt tidpunkt då tonen slutar klinga.

En användbar jämförelse är att spela upp passagen två gånger: först med överlappningen och sedan med ett rent avslut. Det här lyssningsexperimentet kan visa vad den kvarhållna tonen bidrar med. Använd den rena versionen som jämförelse; utgå från den faktiska passagen när du väljer den slutliga beteckningen.

Identifiera den sannolika harmonin innan du bestämmer dess omvändning. Skriv upp ackordets toner och jämför sedan den kvarhållna bastonen med dem. En främmande ton ligger utanför det underliggande ackordet; dess väg in och ut hjälper till att fastställa dess funktion. Att toner klingar samtidigt betyder inte i sig att alla tillhör ackordet. Musikteori för 2000-talets klassrum: Introduktion till främmande toner

Använd den här beslutstabellen när du har fastställt det aktuella ackordet. Den kombinerar den vanliga omvändningsregeln med skillnaden mellan ackordstoner och främmande toner. Omvändning; Introduktion till främmande toner

Den tidigare tonens status	Nästa steg
Den har slutat klinga	Hitta den aktuella basen bland de återstående stämmorna.
Den fortsätter att klinga, men en annan stämma ligger lägre	Granska den lägre stämman innan du bestämmer omvändningen.
Den är fortfarande lägst och tillhör det aktuella ackordet	Bestäm dess ackordfunktion: grundton, ters, kvint eller septima.
Den är fortfarande lägst men ligger utanför det aktuella ackordet	Undersök om den fungerar som pedalton eller på något annat sätt som främmande ton.
Dess harmoniska funktion är fortfarande oklar	Jämför föregående harmoni, följande harmoni och stämföringen.

Håll två rader i dina arbetsanteckningar: klingande toner och föreslagen harmoni. Tonförteckningen kan till exempel innehålla ett uthållet C med D–F–A ovanför. Om du skriver ”D-moll över C?” som en hypotes håller du basen synlig samtidigt som du lämnar utrymme för att avgöra om C är en ackordseptima eller en självständig pedalton.

En pedalton är en ton som hålls kvar medan harmonierna förändras. Den börjar som en ackordston och blir sedan en främmande ton. Den förekommer ofta i basen. Läroboken från Puget Sound förklarar uttryckligen att man inte behöver ange omvändning över en baspedal, eftersom pedalen döljer den. Musikteori för 2000-talets klassrum: Pedalton

Tänk på den här påhittade passagen: håll C2 medan du spelar C-dur-, D-moll-, G-dur- och C-durtreklanger ovanför. Här betyder C2 C två oktaver under mitt-C. Det uthållna C:t tillhör den inledande och avslutande harmonin men ligger utanför D-moll- och G-durtreklangerna däremellan. Det mönstret talar för att tolka passagen som skiftande harmonier över en C-pedal.

D–F–A ovanför C i mitten kan också skrivas som Dm7/C om alla fyra tonerna fungerar som ett enda septimackord. Det alternativet visar varför en tonlista i sig inte kan avgöra varje analys. Fråga dig om basen beter sig självständigt genom passagen eller deltar i de enskilda ackordens följd. Vid en pedaltonstolkning ska du beteckna de övre harmonierna och markera det uthållna C:t separat; undvik att tvinga fram en omvändning för varje händelse.

En uthållen ton kan skapa en kort dissonans och sedan röra sig in i den nya harmonin. Enligt lärobokens definition har en förhållning förberedelse, förhållning och upplösning: tonen hålls kvar, blir en betonad främmande ton och upplöses nedåt stegvis. En bindebåge kan visa att tonen fortsätter, men en bindebåge i sig räcker inte för att fastställa att det rör sig om en förhållning. Musikteori för 2000-talets klassrum: Förhållning

Som ett illustrativt exempel på en basförhållning börjar du med C3 under E3–G3–C4. Håll kvar C3 medan de övre stämmorna ändras till D3–G3–B3, och flytta sedan basen ned till B2 medan de övre stämmorna ligger kvar. Det kvarhållna C:t ligger utanför den föreslagna G-durharmonin; dess nedåtgående upplösning till B stöder en tolkning som basförhållning.

I den tolkningen ska du skilja den förhållna händelsen från dess upplösning. När B2 kommer är tonen G-durs ters, och det upplösta ackordet står i första omvändning. En enda beteckning som sträcker sig över båda ögonblicken skulle dölja basrörelsen som förklarar överlappningen. Läroboken behandlar basförhållningar separat och beskriver hur deras intervall numreras i förhållande till en övre stämma. Förhållning

Välj en notation som uttrycker den slutsats du faktiskt har kommit fram till. Ackordsymboler med snedstreck anger bastonen: C/E placerar E under C-dur. En analys med romerska siffror kan lägga till omvändningssiffror, vars tal anger intervallen ovanför basen. Omvända septimackord betecknas med siffror som 6/5, 4/3 och 4/2. Open Music Theory: Omvändning; Musikteori för 2000-talets klassrum: Siffror för omvändningar i generalbas

För en pedalpassage förklarar en anteckning som ”D-moll över uthållen C-pedal” förhållandet direkt. Vid en förhållning ska du markera den kvarhållna tonen och dess upplösning och sedan ange det upplösta ackordets omvändning. Om du bara analyserar de övre stämmorna ska du uttryckligen ange den avgränsningen, så att läsaren inte misstar deras lägsta ton för basen i hela klangbilden.

1. Välj det exakta ögonblick som ska betecknas.
2. Lista fortsatta toner tillsammans med nya anslag.
3. Hitta den lägsta relevanta stämman i hela klangbilden.
4. Identifiera det aktuella ackordet och skriv upp dess toner.
5. Jämför den tidigare bastonen med ackordets toner.
6. Om tonen ligger utanför ackordet, följ om den består medan harmonin ändras eller upplöses stegvis.
7. Skriv den omvändning, pedaltonsmarkering eller förhållningsanalys som passar passagen.

Den avgörande frågan är vad den tidigare tonen gör just nu. Ta med den i tonförteckningen så länge den fortsätter att klinga, fastställ dess harmoniska funktion och välj sedan beteckning. Den ordningen gör det möjligt att ta hänsyn till en uthållen bas utan att missta varje överlappning för en ny omvändning.

• Omvändning — Open Music Theory
• Hur fungerar ett piano? — Yamaha
• Introduktion till främmande toner — Musikteori för 2000-talets klassrum
• Pedalton — Musikteori för 2000-talets klassrum
• Förhållning — Musikteori för 2000-talets klassrum
• Siffror för omvändningar i generalbas — Musikteori för 2000-talets klassrum