Lösa sidor i en trådbunden anteckningsbok: Så undersöker du bindningen före reparation

Använd en ren, fri yta med tillräckligt utrymme för att stödja anteckningsboken. Öppna den bara så mycket som den kan öppnas naturligt; tvinga inte ryggen platt. Om sidorna eller omslaget känns ömtåliga, eller om anteckningsboken har personligt eller historiskt värde, begränsa undersökningen till det som är synligt och be en bokkonservator om råd. Att tvinga upp ömtåliga böcker kan spräcka ryggen och försvaga sidorna, och konserveringsråd rekommenderar att volymer med lösa sidor eller omslag slås in eller läggs i en låda som stöd. (Canadian Conservation Institute, ”Basic care – Books”; Australian War Memorial, ”Conservation advice: books”)

Anteckna anteckningsbokens nuvarande ordning innan du flyttar något. Fotografera sidföljden och eventuella lösa delar på plats och lägg sedan helt lossnade delar åt sidan i den ordning du hittade dem. Dra inte i en lös sida för att se hur stadigt den sitter fast. Målet är att observera, inte att belastningstesta.

Ett trådbundet textblock består ofta av vikta sektioner, ibland kallade häften eller signaturer, som fogas samman genom sina vikningar. I en anteckningsbok kan ett häfte se ut som en liten grupp blad som ligger inuti varandra och har en gemensam mittvikning. Titta efter tråd eller hål efter sömnad i mitten av vikningen och jämför med närliggande vikningar. Ett återkommande mönster av vikningar och syhål kan tyda på att sidor hör ihop som en sektion. Library of Congress beskriver trådbundna böcker som sidor ordnade och sydda i signaturer, medan NC State University Libraries skiljer vikta sektioner som sytts ihop från enskilda ark som limmats vid ryggen. (Library of Congress, ”Why We Bind”; NC State University Libraries, ”Deciphering Damage: The Delicate Balance of Book Repair”)

Utgå inte från att varje grupp som verkar höra ihop är ett och samma häfte. En trasig vikning, ett saknat blad eller en tidigare reparation kan göra konstruktionen svår att urskilja. Kontrollera om sidorna ligger naturligt inuti varandra, om vikningarna är i linje och om intilliggande sidor fortfarande sitter ihop vid vikningen. Om en hel vikt sektion har glidit ut eller hänger i några få trådar bör du behandla den som ett häfte som kan ha lossnat, inte som en bunt lösa enskilda sidor.

Utan att dra i något, leta efter tråd som går genom vikningen, avbrutna trådändar, lösa öglor, tomma syhål eller tråd som fortfarande sitter fast medan pappret runt den har spruckit. Kontrollera också om tråden förbinder den berörda vikningen med intilliggande häften. Slak eller avbruten tråd kan tyda på ett problem med sömnaden; om tråden verkar hel men ett blad har slitits loss vid vikningen kan pappret runt sömmen ha gett vika. Det här är ledtrådar, inte en fullständig diagnos: synliga ryggförstärkningar eller tidigare reparationer kan dölja hur anteckningsboken ursprungligen sattes ihop.

Anteckna var skadan sitter – vid det första eller sista häftet, i mitten eller längs ett enstaka blad – och om andra sektioner förskjuts eller lossnar när anteckningsboken öppnas som vanligt. I sin behandlingsmanual skiljer Library of Congress mellan lösa sidor och lossnade eller nästan lossnade signaturer. I vägledningen om förberedelser för bokbinderi anges att helt lossnade eller nästan lossnade signaturer kräver omsömnad. Det är ett skäl att inte behandla en lös sektion som om det bara handlade om att fästa en sida. (Library of Congress, ”Collections Care Section: General Manual—Basic Minor Treatments”)

Ryggen är kanten där häftena eller bladen möts; lederna är de böjliga fogarna där omslaget öppnas intill ryggen. Se om själva textblocket håller på att lossna, om omslagsmaterialet eller ryggförstärkningen lyfter och om omslaget dras bort medan sidorna fortfarande sitter ihop med varandra. Det handlar om olika förbindelser: en omslagsled kan gå sönder även om det trådbundna textblocket är intakt, och ett häfte kan lossna medan omslaget fortfarande sitter fast.

Lägg märke till springor som blir större när du öppnar anteckningsboken som vanligt, en rygg som buktar eller spricker, lös ryggförstärkning eller omslag som hänger från sidblocket. Dra inte undan tyg, försättsblad eller ryggförstärkning för att se vad som finns under. Canadian Conservation Institute pekar ut ryggar och leder som utsatta områden och rekommenderar att man söker professionell rådgivning vid skador där. Australian War Memorial avråder också från självhäftande tejp och föreslår att volymer med lösa sidor eller omslag slås in eller läggs i en låda. (Canadian Conservation Institute, ”Basic care – Books”; Australian War Memorial, ”Conservation advice: books”)

Använd det synliga mönstret för att välja nästa steg, inte för att bestämma en reparationsmetod:

Ett enda lossnat blad, med intakt sömnad runt det: Problemet kan vara begränsat till bladets infästning om den omgivande trådbundna konstruktionen och pappret är i gott skick. Library of Congress beskriver gångjärnsinfästning som ett alternativ för sidor som lossnat från en intakt trådbunden konstruktion i måttligt till gott skick. Det är konserveringsråd, inte ett universellt recept för reparation hemma. (Library of Congress, ”Collections Care Section: General Manual—Basic Minor Treatments”)

Ett löst vikt häfte med avbruten eller slak sömnad: Problemet berör en sektion av textblocket. Behåll häftet med anteckningsboken i det läge du hittade det och be en konservator eller kvalificerad bokbindare bedöma sömnaden och pappret.

Tråden är intakt, men vikningen eller syhålen har rivits sönder: Pappret kanske inte längre kan hålla den ursprungliga sömnaden stadigt. Undvik att dra åt tråden eller göra nya hål medan du undersöker.

Flera sektioner förskjuts, ryggen spricker eller omslagsleden håller på att lossna: Felet kan beröra hela bindningen eller dess infästning i omslaget. Sluta öppna anteckningsboken för att undersöka den och sök konserveringsråd.

Konstruktionen är svår att urskilja: Bevara delarnas ordning som du hittade den, dokumentera den och få en bedömning innan du väljer en reparation.

Det här är en vägledning för första bedömning, inte ett sätt att identifiera alla historiska sömnadsmetoder. NC States reparationsvägledning betonar att man bör bedöma omslaget, textblocket och förbindelsen mellan dem innan man väljer behandling. Där påpekas också att lösa sidor kan hanteras separat från mer omfattande bindningsskador. (NC State University Libraries, ”Deciphering Damage: The Delicate Balance of Book Repair”)

Håll lossnade blad och häften samlade och i ordningsföljd tillsammans med eventuella tillhörande fragment. Klipp inte kanter, ta inte bort gammal tråd, öppna inte vikningar med ett blad och sätt inte dit tryckkänslig tejp. Valet av lim beror på konstruktionen och skicket; Library of Congress skiljer mellan arbete på intakta trådbundna bindningar och helt lossnade sektioner som behöver sys om. En snabb limning vid ryggen kan dölja felet eller begränsa hur anteckningsboken går att öppna, så undersök den innan du gör något oåterkalleligt eller ändrar konstruktionen.

Hantera anteckningsboken så lite som möjligt tills den har bedömts. Förvara den plant i ett rent skyddande omslag eller en lämplig låda om sidor eller omslag är lösa. Undvik gummiband, som kan skära in i sidorna, och stöd omslaget och textblocket tillsammans när du flyttar den. Om du kontaktar en konservator kan du dela dina fotografier, den sidordning du antecknat och dina iakttagelser om vikningen, tråden, ryggen och lederna. Då får konservatorn användbart underlag utan att du behöver ta isär anteckningsboken.