Så använder du visuella signaler för att komma ihåg att öppna din anteckningsbok
Om du ofta glömmer att öppna en anteckningsbok kan du ge den en synlig plats i en rutin du redan har. Lägg den där du naturligt kommer att se den, lägg till en liten signal som visar vad du ska göra och koppla öppnandet till ett bestämt tillfälle: ”När jag har gjort mitt te öppnar jag anteckningsboken.” Målet är att göra det första steget lätt att lägga märke till, inte att pressa dig att skriva mycket.
Välj ett tillfälle du redan stöter på
Det är lätt att förbise en anteckningsbok om den inte har en given plats i din vardag. Börja med att välja en befintlig aktivitet som sker tillräckligt ofta för att fungera som påminnelse: att sätta dig för att äta frukost, komma hem eller börja med en välbekant kvällsrutin. Koppla anteckningsboken till det tillfället i stället för att välja en idealisk tid som du sällan håller.
Skaparen av Bullet Journal föreslår att du har en anteckningsbok i närheten och avsätter tid för att gå igenom den (Reflektion — Bullet Journal). En synlig signal är ett praktiskt sätt att anpassa det förslaget till din egen vardag. Det garanterar inte att du öppnar anteckningsboken varje gång.
Skriv din signal som en enkel plan: ”När [rutin eller tillfälle] inträffar ska jag öppna anteckningsboken.” Det följer formen situation och handling som beskrivs i Gollwitzers arbete om implementeringsintentioner; det arbetet undersöker inte just den här lösningen för anteckningsböcker. Till exempel: ”När jag sätter mig med kaffet öppnar jag anteckningsboken innan jag börjar läsa.” Håll planen tillräckligt flexibel för att fungera i verkliga livet: om morgnarna är oförutsägbara kan du välja ett mer regelbundet tillfälle senare på dagen.
Placera anteckningsboken där signalen kan göra nytta
Välj en plats som du naturligt tittar på under rutinen, till exempel bredvid din vanliga sittplats eller nära det du använder för att börja aktiviteten. Anteckningsboken ska vara lätt att nå och skyddad från spill, husdjur, barn och andra vardagliga risker. Om den måste förvaras undan kan du i stället placera en synlig påminnelse där du kommer att se den, till exempel en lapp på skrivbordet där du sitter.
Börja med en signal. Ett färgglatt bokmärke, ett litet kort eller en färgad flik kan fånga uppmärksamheten, men flera skyltar runtom i rummet kan göra att det känns rörigt. En användbar signal syns där den är placerad och går att förstå med en blick. Den kan säga ”Öppna anteckningsboken” eller visa en enkel symbol som du känner igen. Håll formuleringen neutral och inbjudande; påminnelsen ska hjälpa dig att upptäcka en möjlighet, inte bedöma om du har gjort tillräckligt.
Anpassa signalen till din miljö.
Det här är praktiska arrangemang, inte recept som har bevisats genom experiment. Välj det som passar ditt hem, ditt schema och dina önskemål.
Vid ett skrivbord: Lägg anteckningsboken bredvid föremålet du brukar sträcka dig efter när du sätter dig, med tillräckligt med fri yta för att kunna öppna den.
I ett gemensamt rum: Använd ett litet kort eller bokmärke som enkelt kan läggas undan, eller välj en personlig plats som inte stör andra.
När du är på språng: Förvara anteckningsboken i ett välbekant och lättåtkomligt fack i väskan och fäst en signal vid något du redan kontrollerar innan du går, till exempel nycklarna. Undvik en lösning som gör att du behöver ta fram eller bära något på ett osäkert eller opraktiskt sätt.
Låt ”öppna den” vara hela det första steget
En påminnelse kan misslyckas om den i tysthet ber dig att göra för mycket. I BJ Foggs beteendemodell är en uppmaning och förmågan att agera två skilda delar; för det här försöket med anteckningsboken innebär det att handlingen ska vara lätt att utföra såväl som synlig. ”Skriv en genomtänkt sida” är en större uppgift än ”öppna pärmen”. Bestäm vad som räknas som att följa påminnelsen: kanske att lägga den öppna anteckningsboken på bordet eller att öppna den och läsa den sista raden. Du kan skriva efteråt om du vill, men signalens första uppgift är bara att hjälpa dig att få syn på anteckningsboken.
Den här skillnaden gör rutinen lättare att återuppta efter en dag då du missat den. Om du ser signalen men saknar tid eller lust att skriva kan du ändå öppna anteckningsboken och sedan stänga den igen. Då förblir handlingen liten, och du kan själv avgöra vad du vill göra sedan, om något alls.
Utvärdera upplägget efter några dagar
Se den första lösningen som ett försök.
Efter några vanliga dagar kan du ställa dig tre praktiska frågor:
Ändra en sak i taget när du kan. Om du flyttar både anteckningsboken och rutinen kan det vara svårare att avgöra vilken ändring som hjälpte. Du behöver inte hålla koll på en obruten svit, om du inte tycker om det; en snabb mental kontroll av om signalen var synlig och användbar räcker för att vägleda nästa ändring.
- Såg jag signalen vid det valda tillfället? Om inte, flytta den så att den hamnar i vägen för din rutin eller välj ett tillfälle som du stöter på mer regelbundet.
- Var det smidigt att öppna anteckningsboken? Om du behövde röja en yta, leta efter en penna eller hämta den från ett annat rum kan du undanröja det hindret eller definiera det första steget som att bara öppna den.
- Kändes påminnelsen välkommen? Om den blev en del av det visuella bruset eller började kännas tjatig kan du förenkla den, ändra formuleringen eller prova en annan plats.
Vad du kan göra när påminnelsen slutar fungera
En signal kan smälta in i bakgrunden när du har sett den många gånger. Prova att flytta den, använda en annan färg eller koppla öppnandet av anteckningsboken till en annan rutin som du lägger märke till mer regelbundet. Om den valda aktiviteten varierar från dag till dag kan du göra signalen portabel eller välja en stabil övergång, som när du kommer hem.
Om du inte har anteckningsboken med dig ska upplägget inte bli ett problem som måste lösas till varje pris. Du kan använda det nästa gång du har den tillgänglig eller bestämma att det inte passar just då. Poängen är att göra en aktivitet du gärna vill ägna dig åt lättare att komma ihåg när den passar in i din dag.
En enkel visuell påminnelse fungerar bäst när platsen, tidpunkten och handlingen den ber dig utföra passar ihop: se signalen, öppna anteckningsboken och bestäm sedan om du vill fortsätta. Börja med en rutin och en signal, justera utifrån vad du faktiskt lägger märke till och se till att upplägget känns trevligt nog att använda.