Så bedömer och förvarar du foton med rester av gammal tejp

Rester kan vara en tejpremsa som fortfarande sitter fast, en limfläck utan tejpens baksida eller pappersfibrer som blivit kvar där tejp eller en montering tidigare suttit. Olika förhållanden kräver olika förvaringslösningar. En torr, plan rest som bara finns på baksidan eller kanten kan behöva hållas åtskild från andra fotografier. En lös remsa kan fastna. Klibbigt lim kan överföras till ett omslag, ett annat fotografi eller en sida mittemot. Risken är större om tejpen går över bilden, fotografiet håller på att lossna eller ytan är sprucken eller flagnar.

Library of Congress påpekar att tryckkänslig tejp kan vara svår att ta bort och med tiden orsaka problem med fotografiets skick. National Archives nämner också nedbruten tejp bland material som kan missfärga eller skada fotografier. Dessa källor talar för att man bör hantera tejprester som ett tillstånd att ta hänsyn till, i stället för att utgå från att en liten fläck eller en fläck som ser gammal ut är ofarlig. De ger inget recept för hemmabehandling av ett visst fotografi, och utseendet räcker inte för att identifiera den fotografiska processen eller limmet. (Library of Congress, ”Photographs - FAQ”; National Archives, ”How to Preserve Family Archives (papers and photographs)”)

Förbered en ren, torr arbetsyta på avstånd från mat och dryck. Hantera fotografiet i kanterna med rena, torra händer. Library of Congress rekommenderar rena händer eller rena nitrilhandskar och avråder från att vidröra bildytan. Handskar kan försämra fingerfärdigheten och bli smutsiga, så för ett vanligt pappersfotografi är rena händer och varsam hantering i kanterna ett rimligt val. Stöd ett stort eller böjt fotografi underifrån så att det inte böjs. Tryck inte på resterna för att testa dem.

Titta på båda sidorna i god belysning utan att gnugga eller böja området. Notera om tejpens baksida fortfarande sitter kvar, om limmet ser blankt ut eller verkar kunna fastna, om fotografiet är böjt eller trasigt runt området och om bildskiktet verkar sprucket eller löst. Rör inte vid limmet för att testa om det är klibbigt. Om fotografiet sitter fast i en albumsida, ett annat foto eller ett omslag ska du sluta innan du försöker lossa det: fotografier som sitter fast kan skadas allvarligt när de tas bort, och Library of Congress rekommenderar att man rådfrågar en fotokonservator när fotografier har fastnat i varandra eller på glas. (Library of Congress, ”Photographs - FAQ”)

Skriv en kort notering om skicket på omslaget, inte på fotografiet. Till exempel: ”Tejprester på baksidan, övre kanten; inga lösa bitar observerade.” Det ger nästa person som hanterar fotografiet en praktisk påminnelse utan att ytan märks. Om du är osäker på om ett märke är lim, en fläck eller en del av bilden ska du beskriva det du ser i stället för att försöka identifiera eller testa det.

Avbryt hantering i hemmet om tejpen eller limmet vidrör bilden, fotografiet fortfarande sitter fast i ett annat föremål, det böjs eller går sönder när du flyttar det eller bildytan har lossnat, flagnar eller spruckit nära resterna. Detsamma gäller om klibbigt material verkar sprida sig eller fastna på ett föremål intill. Det här är tecken på att en enkel omförpackning kanske inte räcker för att hanteringen ska bli säker. Library of Congress säger att problem med skicket som inte åtgärdas genom bättre förvaring kan kräva behandling av en fotokonservator. Northeast Document Conservation Center tar upp borttagning av självhäftande tejp bland konserveringsbehandlingar för fotografier, vilket förklarar varför tejpborttagning är en uppgift för specialister och inte ett rutinmässigt förvaringssteg. (Library of Congress, ”Care, Handling, and Storage of Photographs”; NEDCC, ”About Photograph Conservation at NEDCC”)

Håll fotografiet understött och åtskilt från andra fotografier tills du kan få råd. Om det sitter fast i ett album ska du inte dra loss det bara för att lägga det i ett omslag. Beskriv var resterna finns, om fotografiet sitter fast på en annan yta och vilka synliga skador du har lagt märke till när du ber om hjälp. En konservator kan bedöma de faktiska materialen och skicket. Den här artikeln kan inte avgöra om ett visst lim eller en viss fotografisk process är säker att behandla.

För ett stabilt fotografi med rester som inte sticker ut eller riskerar att fastna kan du använda ett individuellt papperskuvert eller en pappersmapp avsedd för fotografier och godkänd i Photographic Activity Test (PAT), eller ett inert omslag av polyester, polypropylen eller polyeten. National Archives avråder från kontorspapper, kraftpapper, PVC-plast och pergamyn för fotografiomslag. Library of Congress säger också att förvaringsmaterial för foton bör uppfylla ISO-specifikationer och godkännas i PAT. Att en produkt är märkt ”arkivbeständig” räcker inte i sig för att bekräfta att den passar. Leta efter tydlig information om att den är fotosäker eller PAT-godkänd. (National Archives, ”Photographs”; Library of Congress, ”Care, Handling, and Storage of Photographs”)

Välj omslag utifrån resterna och hur ofta du hanterar fotografiet. Ett papperskuvert skiljer bilden från ljus och kan märkas, men du måste ta ut fotografiet för att titta på det. Ett genomskinligt, inert plastomslag gör att du kan se fotografiet utan att ta ut det, men använd plast endast i en stabil miljö med måttlig luftfuktighet: Library of Congress varnar för att fotografiska emulsioner kan fastna i plast vid hög relativ luftfuktighet. Om resterna sticker ut, riskerar att fastna eller kan vidröra ett annat fotografi kan ett rymligt papperskuvert eller en mapp hålla dem åtskilda utan att det påverkade området pressas mot ett föremål intill. Det är en praktisk tillämpning av källornas råd om skyddande förvaring och att undvika kontakt, inte en beprövad reparationsmetod.

Om du använder ett pappersomslag ska du placera fotografiet så att bildytan är vänd bort från kuvertets sömmar. National Archives rekommenderar detta för att begränsa risken för att bilden utsätts för sömlim. Lägg inte två fotografier i samma omslag. NARA rekommenderar ett fotografi per omslag när det är möjligt. Om två måste ligga tillsammans bör de förvaras med baksidorna mot varandra. För ett fotografi med tejprester är ett eget omslag det enklaste sättet att hindra resterna från att vidröra en annan bild. (National Archives, ”Photographs”)

Skjut inte fotografiet över omslagets kant om resterna kan fastna. Håll i fotografiets kanter och stöd det underifrån när du sänker ner det i ett kuvert eller en mapp. Om tejpen skulle dras mot omslaget när du gör det ska du stanna och välja en större öppning eller ett omslag som gör att du kan lägga i fotografiet utan att skrapa det. Ett fotografi med omfattande revor eller skador kan behöva stöd när det flyttas. NARA påpekar att arkivbeständigt bondpapper under ett skadat fotografi kan ge stöd vid hantering. Kila inte in extra papper mot klibbigt lim och använd inte ett improviserat mellanlägg som kan fastna i resterna.

När fotografiet ligger i omslaget ska du kontrollera att ingen del sticker ut, att resterna inte utsätts för tryck av en för trång passform och att omslaget kan stängas utan att fotografiet böjs. Behåll eventuell information från originalalbumet som hjälper till att identifiera fotografiet, men skriv den på omslaget eller på en separat lapp. Sätt inte tejp, självhäftande lappar, lim, gem, gummiband eller självhäftande fotohörn på fotografiet. Både Library of Congress och National Archives varnar för att fästa självhäftande material på fotografier. (Library of Congress, ”Care, Handling, and Storage of Photographs”; National Archives, ”How to Preserve Family Archives (papers and photographs)”)

Lägg det inpackade fotografiet i en ren, fotosäker låda som är så stor att fotografiet inte böjs, glider runt för mycket eller kläms av annat innehåll. Fyll inte lådan för mycket. Ett litet fotografi kan förvaras stående om lådan håller det upprätt utan att det bågnar. Plan förvaring är ett klokt val för ett stort, sprött eller monterat fotografi. Förvara det svalt, relativt torrt och stabilt, på avstånd från fuktiga källare, varma vindar, vattenläckor, element och direkt ljus. Library of Congress anger som allmänt riktvärde 30–50 % relativ luftfuktighet och högst 70 °F för fotografier. National Archives riktlinjer för familjematerial rekommenderar temperaturer under 75 °F och relativ luftfuktighet under 65 %. Det här är allmänna råd, inte en anledning att göra plötsliga förändringar i hemmiljön. (Library of Congress, ”Care, Handling, and Storage of Photographs”; National Archives, ”How to Preserve Family Archives (papers and photographs)”)

Kontrollera lådan när du ställt den på en hylla: den ska inte vara klämd, fuktig eller utsatt för stora temperatursvängningar. Förvara den inte intill negativ eller annat material som kan behöva andra förhållanden. För de flesta hemsamlingar är ett stabilt, torrt rum på avstånd från läckor och värme mer praktiskt än särskild kylförvaring, som kräver lämplig förpackning och noggranna hanteringsrutiner.

Målet är enkelt: håll fotografiet understött, hindra resterna från att vidröra andra föremål och undvik att förvaringsbeslutet blir ett försök till reparation. Om materialet är instabilt eller fotografiet har fastnat bör en konservator som kan undersöka det direkt utföra eventuell behandling.