Läs mer effektivt genom att välja rätt lässätt

Det här är en utgångspunkt, inte en fast regel. Du kan skumma ett kapitel för att se hur det är upplagt, söka efter avsnittet som är relevant för din uppgift och sedan läsa det avsnittet noggrant. Bowdoin rekommenderar i sina råd om hur du får ut mer av kurslitteraturen att anpassa strategierna efter texten och syftet. För svåra texter rekommenderar de bland annat att förhandsgranska strukturen och sakta ner vid behov. Cornells metoder för läsning av kursböcker kombinerar också en överblick av kapitlet med läsning och återgivning av dess avsnitt.

Skumläsning fungerar bäst när ”överblick” har en tydlig betydelse för din uppgift. Om du förbereder dig inför en diskussion på lektionen kanske du vill hitta huvudtesen och avsnitten som stöder den. Om du avgör om en forskningsartikel är relevant kanske du vill veta dess frågeställning, tillvägagångssätt och slutsats. Skriv ner målet som en kort fråga innan du börjar.

Förhandsgranska sedan textens vägvisare. Läs titeln och inledningen, ögna igenom rubriker och underrubriker, granska figurer eller tabeller och läs slutsatsen eller sammanfattningen om det finns någon. Läs några ämnesmeningar eller de första och sista meningarna i ett avsnitt för att se hur argumentet utvecklas. Utgå inte från att alla texter följer samma mönster: en obekant text eller en text med ett tätt argument kan kräva mer än en förhandsgranskning.

Stanford beskriver skumläsning på högskolenivå i sin guide till effektiv läsning som selektiv läsning styrd av ett mål, snarare än att bara låta blicken svepa snabbt över sidan. Rådet är att avgöra vad som är viktigt för läsmålet och fokusera på de delarna. För ett vetenskapligt argument föreslår Bowdoin att du letar efter problemet, den föreslagna lösningen, beläggen och strukturella ledtrådar som ämnesmeningar och övergångar.

När du har förhandsgranskat texten stannar du upp och formulerar vad du tror att den gör. Om du inte kan urskilja en trolig huvudidé eller de delar du behöver väljer du ett avsnitt och läser det noggrannare. En överblick hjälper dig att avgöra var du ska lägga din uppmärksamhet; den bevisar inte att du förstår varje påstående.

Det är användbart att söka när du redan vet vad du letar efter. Gör uppgiften till en konkret fråga: ”Vilken definition ger författaren?” eller ”Vilket år anges i tabellen?” Sök efter tänkbara termer, avsnittsrubriker, bildtexter eller visuella mönster som kan leda dig till svaret.

Läs de närliggande raderna när du hittar en möjlig träff. Ett nyckelord kan förekomma i ett annat sammanhang, och en siffra säger inte mycket utan sin beteckning, sina enheter eller den omgivande förklaringen. Om svaret beror på ett förbehåll, till exempel att en definition bara gäller ett visst avsnitt, ska du ta med det villkoret i dina anteckningar. Anteckna var informationen finns så att du kan kontrollera den senare, om den exakta formuleringen är viktig.

Om frågan är bred eller texten använder obekanta termer bör du först skumma efter det relevanta avsnittet. Om svaret kräver att du jämför belägg eller förstår varför ett faktum är viktigt kan sökning hjälpa dig att hitta materialet, men du behöver läsa noggrant för att tolka det.

Läs noggrant när uppgiften kräver att du förstår samband: hur belägg stöder ett påstående, hur ett steg leder till nästa eller hur ett begrepp tillämpas i en ny situation. Täta, obekanta eller svåra avsnitt kräver ofta mer uppmärksamhet än en snabb genomläsning kan ge. Bowdoin råder läsare av svåra texter att sätta upp ett syfte, göra markeringar eller anteckningar, följa upp frågor, slå upp obekanta ord och sakta ner.

Arbeta igenom ett relevant avsnitt i taget. Gör rubriken eller frågan i din uppgift till en fråga och läs sedan för att besvara den. Stanna upp vid ett viktigt stycke och återge dess poäng med egna ord. Fråga dig vilka belägg som stöder den och hur den hänger ihop med avsnittets huvudfråga. Om ett begrepp hindrar dig från att förstå, slå upp det i en tillförlitlig källa eller textens ordlista; gissa inte på en definition som påverkar argumentet.

Cornells SQ3R-system följer en liknande ordning: överblicka, formulera frågor, läs, återge svaret med egna ord och repetera. Du behöver inte följa ett namngivet system exakt. Den användbara principen är att läsa med ett tydligt syfte och avbryta läsningen för att plocka fram information ur minnet, så att du märker vad som fortfarande är oklart medan texten finns till hands.

Efter ett avsnitt eller ett läspass täcker du över sidan och gör den här tredelade kontrollen ur minnet:

Skriv några rader eller säg svaren högt. Stanford rekommenderar att du testar dig själv genom att besvara frågor om läsningen utan att titta på texten och sedan återvänder till materialet för att se vad du fortfarande behöver lära dig. Cornell rekommenderar också att du återger svaren på avsnittens frågor med egna ord och repeterar huvudpunkterna.

Om du inte kan svara ska du se det som användbar information, inte som ett omdöme om din förmåga. Öppna det specifika avsnittet igen, hitta det som saknas och gör sedan kontrollen på nytt. Om du kan ange huvudidén men inte stödet, läser du om för att hitta beläggen. Om du kan detaljerna men inte förklara sambandet, går du tillbaka till rubriken, frågan eller övergången som ramar in avsnittet.

Prova den här ordningen för ett kapitel eller en artikel som du behöver förstå:

Anpassa ordningen efter uppgiften. En snabb sökning efter ett faktum kanske bara kräver att du söker och kontrollerar källan. Ett svårt avsnitt kan behöva läsas noggrant innan du skummar resten. Om materialet är så tätt att strukturen är oklar kan du göra en ny kort överblick efter att ha läst ett avsnitt. Målet är att lägga uppmärksamheten där uppgiften kräver det och sedan kontrollera att du kan minnas och använda det du har läst.

Att välja lässätt är ett litet beslut som kan göra en omfattande uppgift mer hanterbar: förhandsgranska för att orientera dig, sök för att hitta det du letar efter och sakta ner där förståelsen hänger på detaljer. Byt lässätt när uppgiften förändras och använd återkallning ur minnet för att avgöra om du har förstått tillräckligt för nästa steg.

Definitionerna och lässtrategierna ovan kommer från de angivna källorna. Exempelplanerna, meningarna och beslutskontrollerna är redaktionella anpassningar för vardagligt bruk; de utlovar inga specifika resultat.