Så använder du Lockes bokstavs- och vokalregister för att hitta äldre anteckningar i en commonplace-bok
För att hitta en äldre anteckning med Lockes metod väljer du den rubrik som du arkiverade den under, tar dess första bokstav och den första vokal som följer efter den bokstaven och använder sedan paret för att hitta de anteckningsbokssidor som tilldelats rubrikens klass. Leta efter den rubrik du behöver i marginalen. Om klassen fortsätter någon annanstans följer du sidhänvisningarna. Det här är ett kompakt hänvisningssystem: varje ämne får inte en egen alfabetiskt ordnad registerpost.
Vad Lockes register hänvisar till
Locke beskrev ett register som bygger på kombinationer av en begynnelsebokstav och den första efterföljande vokalen i en vald rubrik. Till exempel placeras Epistola under E–I och Adversaria under A–E. Paret identifierar en klass av rubriker och sidan där klassen börjar; hela rubriken skrivs i anteckningsbokens marginal. Många olika rubriker kan därför dela samma bokstavspar och samma inledande sidor. Locke, ”A New Method of a Common-Place-Book”
Den skillnaden spelar roll när du letar efter en anteckning. Ett konventionellt alfabetiskt register kanske listar ”Epistola” som en egen post och leder dig direkt till sidnumret. Lockes rutnät leder dig i stället till klassen E–I. Sedan granskar du marginalrubrikerna på de sidorna för att hitta ”Epistola” eller en annan rubrik i klassen. Oxford-utgåvan av Lockes instruktioner beskriver registret som en tabell på två sidor och förklarar att rubrikens första bokstav och efterföljande vokal bestämmer dess klass. Oxford Scholarly Editions Onlines utgåva av Lockes metod
Steg 1: Identifiera rubriken du använde
Börja med ämnesetiketten som står bredvid stycket, inte nödvändigtvis med citatets ordalydelse eller styckets första ord. Locke säger att man ska välja ett viktigt, centralt ord för ämnet. Den rubriken styr registervägen. Om du till exempel arkiverade ett stycke under ”Memory” söker du under Memory, även om det ordet inte förekommer i själva stycket.
Om du inte minns den exakta rubriken kan du skriva upp några troliga etiketter innan du söker: kanske ”Memory”, ”Reading” eller en författares namn. Det här är ett praktiskt sökhjälpmedel, inte en del av Lockes dokumenterade regel. Varje alternativ kan leda till en annan klass, så prova dem ett i taget i stället för att anta att ett nyckelord i citatet avgör var det finns.
Steg 2: Omvandla rubriken till en nyckel med två bokstäver
Ta rubrikens första bokstav och identifiera sedan den första vokalen efter begynnelsebokstaven. Begynnelsebokstaven räknas inte som den efterföljande vokalen när ordet börjar med en vokal. I Lockes exempel har Epistola nyckeln E–I och Adversaria A–E. Han gör ett undantag för enstaviga ord som börjar med en vokal: begynnelsevokalen fungerar som båda bokstäverna, så Ars placeras under A–A och Os under O–O. Lockes instruktioner och exempel
Använd det rutnät som faktiskt finns i din anteckningsbok. Lockes ursprungliga upplägg var inte en enkel modern A–Z-tabell: han säger att han utelämnade K, Y och W och ersatte dem med C, I och U, samt placerade Q–U i det sista Z–U-fältet. Han säger också att ett särskilt Q–U-fält kunde läggas till. Det här är historiska detaljer om hans upplägg, inte ett krav för den som använder en senare anpassning. Om ditt eget rutnät innehåller alla bokstäver följer du dess beteckningar konsekvent i stället för att tillämpa Lockes ersättningar utan att kontrollera.
Steg 3: Följ klassens hänvisning och granska marginalerna
Leta upp rutan med de två bokstäverna i registret och läs sidnumret som står bredvid. Gå till den sidan och granska sedan marginalrubrikerna för att hitta det exakta ämnet. I Lockes upplägg får en klass två uppslagssidor så att dess rubriker kan ses tillsammans. Rutan pekar inte nödvändigtvis ut den specifika rubriken eller det specifika stycket; det är marginalen som gör det mer precisa arbetet. Lockes beskrivning av registret och sidupplägget
Anta att ”Memory” i en hypotetisk anteckningsbok ligger under M–E och att rutan hänvisar till sida 12. Gå till sida 12 och leta efter MEMORY i marginalen, och läs sedan stycket under den. Om marginalen i stället visar rubriker som ”Memento” eller ”Merit” fortsätter du att granska klassens sidor; de rubrikerna kan också ligga under M–E. Sidnumret och etiketterna här är exempel och utgör inte belägg för någon historisk anteckningsbok.
Steg 4: Fortsätt till senare sidor när klassen är full
Om en klass växer ur sina ursprungliga två sidor instruerar Locke skribenten att fortsätta på en annan tom sida. De gamla och nya platserna kopplas ihop med ömsesidiga hänvisningar: ”V” (från verte, vänd blad) när nästa sida ligger direkt intill, eller ett sidnummer när nästa lediga utrymme finns någon annanstans. Den nya sidan upprepar den fortsatta rubriken, och den tidigare sidan hänvisar framåt. Locke om att fortsätta en full klass
När du letar fram en anteckning ska du därför inte stanna vid det första uppslaget om det innehåller en fortsättningsmarkering eller sidhänvisning. Följ hänvisningen, kontrollera den nya sidans rubrik och fortsätt följa länkar om klassen fortsätter igen. Locke säger att sidnummer för en ny klass förs in i registret; ett ensamt ”V” kräver ingen ytterligare registerpost. Locke om ömsesidiga hänvisningar och uppdateringar av registret
Vad du kan göra när sökningen inte fungerar
Om rutan är tom kontrollerar du att du har rubriken precis som den skrevs och verifierar vokalregeln. Ett vanligt misstag är att använda vokalen direkt efter den första bokstaven i stället för den första vokalen som förekommer någonstans efter den; ett annat är att använda ett nyckelord från stycket i stället för rubriken i marginalen. Om klassnyckeln stämmer men rubriken inte finns på det första uppslaget letar du efter en fortsättningshänvisning innan du drar slutsatsen att anteckningen saknas.
Ett saknat registervärde kan också betyda att ingen klass tilldelades där, att registret aldrig färdigställdes eller att anteckningsboken använder ett ändrat upplägg. Ett exempel från Harvard Houghton Library visar den praktiska begränsningen: George Ripleys commonplace-bok har ett alfabetiskt register, men enligt Harvards beskrivning innehåller anteckningsboken inte Lockes avgörande rutnät, och Ripley fyllde inte i sitt register konsekvent. Lärdomen för den som söker är att granska den specifika bokens upplägg i stället för att anta att varje commonplace-bok följer Locke exakt. Harvard Library, ”A common place book, upon the plan recommended and practised by John Locke”
En snabb checklista för att hitta anteckningar
Hitta ämnesrubriken i anteckningsbokens marginal, eller gör en kort lista över troliga rubriker.
Ta varje kandidats första bokstav och första efterföljande vokal; använd specialregeln med samma vokal för enstaviga ord som börjar med en vokal.
Leta upp paret i anteckningsbokens eget register och notera sidhänvisningen.
Granska marginalrubrikerna på de angivna sidorna för att hitta den exakta rubriken.
Följ eventuella ”V”-markeringar eller fortsättningshänvisningar med sidnummer tills du når det relevanta stycket.
Lockes system fungerar bäst när rubriken, registernyckeln och fortsättningsmarkeringarna har hållits uppdaterade medan anteckningsboken fylldes. Se bokstavsparet som en hänvisning till en grupp sidor och använd sedan de synliga rubrikerna och korshänvisningarna för att hitta den äldre anteckningen.